Jag fick tid kl ett på jourcentralen. Vi skulle även på kalas till en av barnens kusiner på em, så jag hade gjort mig inordning för att kunna åka direkt från jourcentralen till kalaset. Det va ju säkert bara en stukning! Barnen åkte med mamma o pappa. Fredrik va kvar hemma o grejade.
Så blev det min tur o läkaren kollade på mitt ben, klämde o kände. Ja du sa hon, det blir remiss till röntgen det här. Aj då tänkte jag! Än hinner jag nog åka till kalaset. Jag tog kryckorna o hoppade tillbaka till bilen. Körde till KSS o parkerade o hoppade till röntgen. Det är väldigt jobbigt att hoppa på kryckor när man inte är van!!!
Väl på röntgen fick jag komma in ganska snabbt, de bände o vred för att få rätt vinkel på bilderna, ont. Sen fick jag vänta utanför röntgen. Skulle de vara ngt som skulle åtgärdas skulle jag få åka till akuten, men såg allt ok ut kunde jag åka direkt. Jag skulle fortfarande hinna till kalaset om det inte va ngt! Väntan tog ett bra tag, som tur va hade jag med mp3 spelaren med en bra bok! När de sen kom ut o meddelade att det blev att ta sig till akuten o möte med en ortoped, blev jag väldigt förvånad. Ja ja, tänkte jag, det kanske är rejäl stukning o de ska hjälpa mig linda ordentligt. Jag bad att få en rullstol för jag orkade verkligen inte hoppa hela vägen. Så de kom o hämtade mig från akuten med en rullstol. Sen blev det ny väntan o mer boklyssning innan jag fick träffa ortopeden. Han började med att mumla om två alternativ. Gipsa eller operation med platta o skruvar! Jösses tänkte jag, vad är det för fel! Det va en spricka i knölen på utsidan o en bit upp i benet. Men sprickan såg stabil ut så det borde räcka med gips! Han bände o vred på foten för att se att ledbanden va intakta, vilket de som tur va. De gipsade benet o sen blev det att vänta på att röntgas igen. Man va tvungen att kolla att allt såg bra ut efter att de bänt i benet innan o vid gipsningen. Började få lite ont igen så jag fick smärtlindring, ej körbar sådana. Så det blev till att fixa skjuts hem. Som tur va skulle kalas gästerna nu åka hem, och de va flera förare i samma bil, så en kunde köra min bil o mig hem!
Idag blir det högläge o värktabletter framför tvn för mig. Jobbigt med trappor i huset när sådant här händer. Man kan inte bara springa upp o hämta ngt. Bara att ta fram frukost är en pärs. Hur får man tex en kaffekopp med kaffe från ena änden av köket till bordet! Nackdel med stort kök!

Ja, jisses som det kan gå! Vilken tur att djuren har åkt precis! Nu får du passa på att vila upp dig lite precis som du behöver. Värre med promenaderna kanske....
SvaraRaderaHoppas det går över fort för det är ju ganska frustrerande när man är van att vara igång från morgon till kväll. Hoppade själv på kryckor 6 veckor för sådär 22 år sedan. Johanna och Jenny var runt 4 och 1 år då och vi bodde i ett hus där sovrummen låg på andra våning men man anpassar sig efter situationen ganska snabbt och lär sig många knep för att det ska fungera. Vet inte hur jag bar mig åt för att bära upp Jenny till sin säng men det gick på något sätt. Det hade jag nog inte orkat nu....
Vilken otur!Tänker på dig, kram Annie
SvaraRadera